.

Paranormal Activity 3.


Jahopp, då var man hemma från ett halvtrist biobesök då. När jag såg Paranormal Activity för ett par år sedan blev jag ärligt talat livrädd, det var utan tvekan det mest skrämmande jag sett inom sin genre. Självklart var förhoppningarna för film nummer 2 skyhöga, och genom att ta samma koncept från första filmen och sen bre på för mycket, så föll den platt. Tyvärr är den senaste exakt likadan, om inte sämre.

Handlingen utspelar sig ett snäpp bakåt i tiden och vi får uppleva dom båda systrarna från föregående filmernas uppväxt. Allt börjar ju såklart bra med lite humor, gull gull med barnen och myskärlek. Sedan börjar dom nu ikoniska ljuden att skrämma upp familjen. Eftersom filmen utspelar sig för ett... ja ett bra tag sedan så är dagens smarta digitalkameror klumpiga tegelblock. Men det hindrar självklart inte mannen i huset att rigga huset med ett antal och sedan börjar filmen på allvar.

Ni vet ju alla vad som sker. Dörrar knarrar och rör sig, barnen blir allmänt störda och snart är hela huset en katastrofplats. Ett litet plus i denna är nog att inte demonen/demonerna från förra filmerna är med, utan här är det hederliga häxor och ruttna tanter som ställer till liv. Det räcker till för att det ska bli läskigt. För läskigt är det! Vad jag än tycker om handling, skådespelare och detaljer så är det skit kul att sitta och darra tillsammans med dom andra i salongen. Det är först efteråt, när man kommer ut från salongen som man tänker efter och blir besviken. Men men, rädslan är där. Man hoppar, man skriker och ibland var det nästan att jag satt och blundade för att inte bli för vettskrämd.


Så om du verkligen älskade både film 1 och film 2 lär du inte bli besviken denna gång. Men för er andra(mig själv också såklart) så är detta den sämsta i serien, och jag bara ber om att inte Hollywood komnmer med förslag om en fjärde del!

//Znap