.

Minns när jag såg denna rulle första gången, och minns även hur besviken jag blev efteråt. Och detta var långt innan jag hade djupare åsikter om vad jag tittade på.

Storyn är simpel, vi får följa ett tv team som ska ta sig långt in i Amazonas djungel för att dokumentera ett urfolk som sägs existera. På deras problemfyllda väg får en jägare från trakten söka skydd på deras båt från en piskande storm. Då är det ju också super att denna jägare och främling sägs veta exakt vart det mystiska folket finns, Sen att han verkar ha en kärlek till ormar är väl inget att oroa sig för eller hur?


Det enda jag verkligen uppskattade med filmen är att den som många andra rullar på sin tid bygger upp spänningen steg för steg. Personligen tycker jag alltid att en bra uppbyggnad för vad som komma skall är rätt väg för en film. När det väl sen börjar hända saker sjunker filmen, sakta men säkert mot sin egen död.

Manuset är hyffsat bra, inget som sticker ut men inte heller något som är extra dåligt. Det är inte manusförfattarens fel att vissa av huvudrollerna inte kan göra orden trovärdiga.

Den skrämmande anakondan som skapar problem och död är allt från skrämmande. Här har man sparat på effekterna tills slutet, och vad vi får se innan det är en docka som ser mer handikappad ut än något vi ska frukta och respektera. Den rör sig så jävla klumpigt, så pass klumpigt att jag undrar varför inte fler personer överlevde, men men. Sen vet vi ju att ormar väser och har sig eller hur? Alla har säkert någon gång sett ett klipp eller en video på när ormar låter för att skrämma sina byten. I verkligheten väldigt effektiva och obehagliga läten. Men i filmen har man i stället valt att inspirerats av detta och valt att ge ormen ett skrikande och sjungande ljud (ni som sett filmen vet vad jag pratar om) som mer skulle passat som en misslyckad audition i Idol. Seriöst? En skrikande och sjungande anakonda??

Skådisarna då?
Jennifer Lopez är sångerska, yes. Hur hon ens kommit in i filmindustrin är för mig ett mirakel. Hennes karaktär Terri Flores är överdrivet macho, överdrivet kaxig, överdrivet latina, överdrivet känslig, ja asså allt med henne är överdrivet. Men varför inte slänga in Ice Cube också, så Jenny from the block inte blir så ensam. Ice Cube är varken dålig eller bra som skådis, han bara är. Han är sällan rolig och hans jävla attityd från hans karriär i NWA och musik stör mig grovt. Den enda skådisen som faktiskt gör en skaplig insats här är Jon Voight som spelar jägaren Paul Serone. Hans utseende och ärrade ansikte ger inte intrycket av en person man ska bjuda över på en båt mitt i Amazonas. Bara sättet han rör på sig, tittar och ler får min kropp att vrida på sig. Men sen är han ju också ganska obehaglig till utseendet i vanliga fall också. Kul dock att se att Owen Wilson hade en roll i denna, ingen vidare grym roll men änd-

Regissören Luis Llosa hade förmodligen drivet och ambitionen att skapa en riktigt skrämmande äventyrsfilm. Svårt att lyckas dock med dåliga effekter, halvdan handling och en ensemble av folk som inte ens ska vara framför kameran. Förutom det vet jag inte ens vem regissören är och det har väl sina orsaker.

Slutsats?
En klassiker antar jag, enbart för att den har några år på nacken. Men vilken jäkla miss denna filmen är. Återigen måste jag spy hat över Jennifer Lopez och Ice Cube, väldigt synd att två skådisar kan sabba en film så pass mycket. Kollar man på artister genom tiderna som försökt sig på film så är det få, väldigt få som lyckats. Eminem och Lenny Kravitz är väl dom enda typ? Få mig inte ens att prata om T.I., där är botten nådd.

Anaconda var kanske läskig på sin tid. idag anser jag att filmen är dåligt gjord, dåligt castad och allmänt trist. För er som inte sett den och känner för något riktigt bra från the old days, leta efter något annat.

//Znap

 

 

Jahopp, då var det dags att försöka starta upp bloggen igen (lovar inget långvarigt :P) Men men, lång tid har gått sedan jag senast skrev så det blir tyvärr omöjligt att rabbla upp alla nya konkurrens som har stigit mot filmhimlen. Även omöjligt att nämna alla bottennapp. Men jag kommer köra igång med dom nyaste rullarna, nya skådisar att hålla ögonen på, trailer, nyheter, rykten och aa, ni fattar.

 

Hoppas denna gång att jag är aktiv, ska försöka skriva så pass mycket som möjligt på jobbet(under rast såklart) eftersom denna dator funkar till skillnad från den hemma.

Aja, lets do it!

/Znap

Idag är det väldigt svårt att se filmer från USA och verkligen njuta tycker jag. Känns som att man sett allt förut, och förut var det även bättre. Vi har remakes, prequels, uppföljare och allt därimellan. Nu är frågan, blir det bättre bara för att man gör 3-4 filmer, eller gör om en film från 80-talet och totalt sabbar den?

Nej det tycker jag inte, tvärtom. Hollywood idag skapar idag ofast film för pengarnas skull. Och ja, självklart måste man ha pengar. Men när man skapar en film bara för att tjäna pengar så skpar man den av fel anledningar, något som biobesökarna lätt känner av. Tyvärr är det svårt att inte se filmerna, eftersom dagens kultut och mode ser ut så. Man SKA gilla alla nya Transformers! Man SKA älska Pirates of the carribean(den senaste var ju för fan patetisk). Man MÅSTE älska alla unga skådespelare för deras utseende istället för deras talang, som dom oftast inte har. Och eftersom bara Hollywood syns på kartan som världsledande inom film och musik blir det svårt att hitta annat.

Jag själv har på senare tid insett att dom riktigt bra filmerna kommer från andra hörn i världen.

Ta t.ex norska filmen Huvudjägarna. En extremt välgjord thriller med spänning, humor och action som gör allt rätt.

Filmen gick extremt bra i Sverige så vad är felet? Vad är det som krävs för att lyfta mångfalden i Sverige och få er att inse att alla filmer inte måste komma från Staterna?

Sen har vi Brasiliens mest sedda filmer. Tropa de elite 1-2 är utan tvekan bra, filmer som många borde se. Förutom dom ej verklighetsbaserade delarna så visar filmer upp våldet och brottsligheten i Rio De Janeiro. Bra skådespel ocg pampig musik i filmer som faktist berör och ger en tankar även efter dom är slut.

Frankrike har en tendens att göra narr av sig själva. Landet med dom korkade snutarna, coola knarkarna och sexiga brudarna. Filmerna i Taxi serien är ett bevis på allt detta. Action blandas med klantiga poliser, vackra miljöer och ännu mer skratt. Frankrike är jäävligt duktiga på det här!

Vi har en film som ligger högt på pepptoppen, en rulle jag nästan gör reklam för just nu, The Raid. Gareth Evans är regissören som kommer bli en av dom största(hoppas jag iaf) med sin extrema syn på action, kampsport och koreografi. Hans filmer är hans egna, ej skapade för att världen ska gråta, inte för att mångfalden(tjejer, skärp er) ska få en ny vacker pojke att pulla till. Filmerna är våldsfilmer, som visar våldet på ett helt nytt sätt.

Sen såg jag en film nyligen med en polare som fick oss att under filmens gång sitta som på nålar, för att efteråt andas djupt och prata om hur gripande och stark filmen var. Juan är en ny fängelsevakt som oturligt nog befinner sig i fängelset när fångarna bestämmer sig för att bli fria. Mycket våldsamt från Spanien, men med en tanke bakom. Man blir arg, man blir chockad och en gång gråter man nästan. Bra jobbat Latinamerika:)

Så gott folk, snälla sluta vara så enformiga, se lite nytt. Testa att se bortom den vackra, tjatiga och pengagiriga filmvärlden ni alltid kollar på. Rota i andra hörn i världen så kanske ni får smak för något bättre:)

Men nu gör jag det för nu jäääääävlar kokar det:D Om ca 2 månader så släpps filmen Serbuan Maut(internationellt känd som The Raid) i USA och Indonesien. Om den släpps på svenska biografer är tveksamt på grund av filmens våldsnivå. Mes Land!!!

Men iaf, snart är det dags att äntligen få se detta mästerverk. Filmens regissör Gareth Evans ligger även bakom filmen Merantau, där vi fick följa den unga Yuda(Iko Uwais) som sparkar sönder slödder och kriminella i Jakarta. Filmen The Raid är en grad mörkare och så som det ser ut, dubbelt så våldsam. I filmen sätter ett SWAT team hårt mot hårt när dom bestämmer sig för att inta den farligaste byggnaden i hela Jakarta. Målet att gripa den ökända gangster ledaren längst upp i huset, men vägen dit blir inte enkel. Filmen beskrivs lite som ett TV-spel, då nya skurkar och hot väntar på varje våning och rum. Huvudrollerna består av två hitils(för oss Svenssons iaf) okända grabbar. Ledaren för insatsstyrkan spelas av Joe Taslim, medans hans unge sergeant spelas av Iko Uwais(Merantau).

Här kommer nu dom 3 första klippen från filmen som släppts.

Jag håller tummarna, och ser fram imot vad som kan bli den bästa actionfilmen någonsin!!

Huvudjägarna.



När jag läste boken tänkte jag hela tiden "snälla gör en film av detta". Och mycket riktigt, där kom den smygande på biograferna. Hade såklart höga förhoppningar men var även rädd att dom skulle förstöra så mycket som med många andra filmer idag.


Men 10 minuter in i filmen insåg jag att jag inte behövde oroa mig. Detta är en film utan brister, det är en film som krigar ändå tills slutscenen och det är en film jag hoppas att alla filmälskare får uppleva.

Redan i det stilfulla introt möter vi Roger Brown, en av Norges bästa headhunter som till utsidan verkar ha allt.
En villa värd 30 miljoner, bra stil och den extremt vackra hustrun Diana. Den vackra hustrun och huset kräver dock en sak för att underhållas, Pengar. Och just därför kommer vi in på Roger's andra syssla. Han är nämligen en mycket framgångsrik tjuv, och hans offer är dyra tavlor. Han gör det snabbt, snyggt och lämnar aldrig ledtrådar. Men när Roger blir presenterad för Clas Greve, en dansk höjdare med en tavla värd uppåt hundra miljoner, förändras allting drastiskt. Tavlan verkar vara en enkel stöld och den perfekta lösningen till Roger's alla problem. Men Clas Greve är ingen vanlig kostymnisse inte. Hans tidigare karriär inom det militära gör honom till fel motståndare.

Tempot i filmen är från start till slut hela tiden igång och man blir aldrig uttråkad. Musiken är som hämtat ur den perfekta Hollywood produktionen, och när jag tänker efter är nog Norge väldigt nära sina Amerikanska kollegor.

Aksel Hennie är som klippt och skuren för rollen som den ganska kalla och självkära Roger Brown. Han är idag ett ganska välkänt namn i filmvärlden, och denna film är inget steg bakåt. Min klara favorit är dock Nikolaj Coster-Waldau som gestaltar Clas Greve. Dansken gjorde en stor roll i serien Game of thrones. Det är så dumt att ta hans karaktär för en lugn och slapp kostymgubbe. Den ständiga förvandlingen visar mer och mer att han är en soldat som jagar sitt mål. I början en vanlig knegare, men som sedan exploderar. En jägare som saknar sympati. Hans ögon brinner, och han är verkligen målmedveten, skoningslös och extremt livsfarlig.
Synnove Macody Lund spelar Diana, även hon gör sitt jobb rätt som den vackra men lögnaktiga frun. Och hon är såååå jävla vacker.


Huvudjägarna är utan tvekan Norge's bästa film, en film jag gärna ser flera gånger. En skön paus från konstans halvtaskiga filmer. Tillsammans med Sveriges Millenium-trilogi är detta utan tvekan det bästa som någonsin producerats i Norden.

X-Men First Class


Det var länge sedan jag avslutade en film med ett sådant leende på läpparna. Gillar man dom andra filmerna, gillar man tamefan den här!

Detta är då början av hela serien, och vi går bakåt i tiden. Charles Xavier kan fortfarande gå, Eric Lensherr är inte ännu Magneto och den blåa kamelonten Raven är i startskottet Xavier's bästa vän. Deras väg korsar med andra mutanter och en CIA agent då dom måste stoppa en hänsynslös och skoningslös professor från att ta över världen.

Det finns inget negativt att säga om vilka som gestaltar våra kära mutanter denna gång. James McAvoy är som klippt och skuren som den ständigt pushande och rådgivande läraren. Jennifer Lawrence är en mycket bättre, mänskligare och MYCKET sexigare blå brud än vad Rebecca Romijn var. Men, mina damer och herrar, det finns en person som lyfter hela filmen över gränsen. Hans namn är Michael Fassbender. Han är en hämndlysten man som ständigt visar tecken på att låta ondskan inom sig gå lös. Tror inte dom kunde hitta någon annan att spela Magneto så bra som Fassbender. Samtidigt blir han och Xavier väldigt goda vänner och man kan faktist njuta av deras små samtal och skratt. Rose Byrne spelar CIA agent, och gör som vanligt ett stadigt jobb. Hon är enligt mig så jävla söt, men samtidigt visar hon dom där talangerna som skådespelerska. Talangerna som så många idag tyvärr saknar.

Kevin Bacon har genom åren spelat många obehagliga karaktärer och han fortsätter här och gör det utmärkt.


Effekterna orkar jag inte ens gå in på, då det finns så jävla mycket att nämna. Hela filmen är som en enda stor ögongodis, det är vackert, brutalt och återigen vackert. Musiken stämmer som väntat in, och vissa av låtarna ger dig verkligen den där sköna känslan av gammeldags, inte nutidens dunka dunka.


Jag blev väldigt glad och nöjd när jag märkte att finalen som hela filmen förbereder dig på inte tagits fram för fort, utan verkligen skapar en start för dom andra filmerna. Man kan säga att hela filmen vänder i slutet och inget blev som man trodde. UNDERBART.


X-Men First Class är en toppfilm, med dagens bästa skådespelare/skådespelerskor. Tvekar man på detta är man inte ett sant fan av filmskönhet. För detta är skönhet, så som bara film kan leverera!


//Znap

Paranormal Activity 3.


Jahopp, då var man hemma från ett halvtrist biobesök då. När jag såg Paranormal Activity för ett par år sedan blev jag ärligt talat livrädd, det var utan tvekan det mest skrämmande jag sett inom sin genre. Självklart var förhoppningarna för film nummer 2 skyhöga, och genom att ta samma koncept från första filmen och sen bre på för mycket, så föll den platt. Tyvärr är den senaste exakt likadan, om inte sämre.

Handlingen utspelar sig ett snäpp bakåt i tiden och vi får uppleva dom båda systrarna från föregående filmernas uppväxt. Allt börjar ju såklart bra med lite humor, gull gull med barnen och myskärlek. Sedan börjar dom nu ikoniska ljuden att skrämma upp familjen. Eftersom filmen utspelar sig för ett... ja ett bra tag sedan så är dagens smarta digitalkameror klumpiga tegelblock. Men det hindrar självklart inte mannen i huset att rigga huset med ett antal och sedan börjar filmen på allvar.

Ni vet ju alla vad som sker. Dörrar knarrar och rör sig, barnen blir allmänt störda och snart är hela huset en katastrofplats. Ett litet plus i denna är nog att inte demonen/demonerna från förra filmerna är med, utan här är det hederliga häxor och ruttna tanter som ställer till liv. Det räcker till för att det ska bli läskigt. För läskigt är det! Vad jag än tycker om handling, skådespelare och detaljer så är det skit kul att sitta och darra tillsammans med dom andra i salongen. Det är först efteråt, när man kommer ut från salongen som man tänker efter och blir besviken. Men men, rädslan är där. Man hoppar, man skriker och ibland var det nästan att jag satt och blundade för att inte bli för vettskrämd.


Så om du verkligen älskade både film 1 och film 2 lär du inte bli besviken denna gång. Men för er andra(mig själv också såklart) så är detta den sämsta i serien, och jag bara ber om att inte Hollywood komnmer med förslag om en fjärde del!

//Znap

Här kommer dom två första trailers jag lägger upp på Znap. Många fler kommer följe såklart men vi börjar lite smått. Riktiga godbitar dock;)